Nyhetsarkiv

Kitten Ahlin skrev fredag 28 april 17, kl 13:53:

 

Fågeltornskampen och fågelskådningens dag 6-7 maj 2017.
 
Den 6:e maj mellan 05:00-13:00 genomförs Fågeltornskampen runt omkring i Sverige, Finland och Danmark. Hittills på Öland är bara Södra lundtornet anmält. Välj ett fågeltorn och anmäl dig via länken nedan eller kom förbi Södra lundtornet en kortare stund och hjälp till att fylla artlistan. Resultaten jämförs i en "landskamp".
 
Den 7:e maj är det fågelskådningens dag. Vi har tyvärr inte fått till någon specifik guidning, utan hänvisar helt enkelt till att uppmärksamma denna dag genom att själv ge dig ut och njuta av det rika fågellivet. Rapportera sedan in det du sett till Artportalen och håll utkik vad som mer rapporterats av andra.
 
http://birdlife.se/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskadning/fagelskadningens-dag-med-fageltornskampen/

Kitten Ahlin skrev måndag 3 april 17, kl 17:48:

 

Larm av ängshök/stäpphök, kungsörn och härfågel på Öland 2017.

 

Likt föregående år ber vi att ni INTE larmar kungsörn, ängs- och stäpphök samt härfågel på BirdAlarm, från och med nu och fram till 15 augusti.
Detta gäller hela Öland utom Ottenbyområdet (söder om Karl X mur).

 

Skälet är att inte dra uppmärksamhet, och därmed uppenbar risk för störning, till möjliga häcklokaler. Kungsörn häckar vissa år med något enstaka par, härfågel gör ibland häckförsök och ängshöksstammen är hotat låg. Stäpphök kan även dyka upp i ängshöksrevir.
 

Notera att detta i första hand gäller BirdAlarm, men vi tycker att samma försiktighet ska gälla även på Facebook, WhatsUp och andra liknande skådargrupper.

För att få viktig, fortsatt kunskap om dessa hotade arter är det mycket viktigt att ni i stället rapporterar fynden på Artportalen, där uppgifterna blir sekretesskyddade. De uppgifter som bland annat kom in till Artportalen om ängshökshäckningar i jordbruksmark under fjolåret 2016, gjorde att flera lokaler snabbt fick såväl skydd som bevakning.

 

Vi hoppas på full förståelse för detta!

 

Club300
Ölands Ornitologiska Förening

Regionala rapportkommittén för Öland (Rrk)

Ottenby fågelstation

 

 

 


Kitten Ahlin skrev söndag 2 april 17, kl 18:58:

Sista torsdagen i mars var det inte bara rödhakens spröda toner, bofinkens smattrande sång, inte heller storspovens och enkelbeckasinens spelflyktsläten, som ljöd i Södra Lunden, Ottenby. Då ekade även hammarslag, eftersom Bosse, Leif, Konny,
Göran A, Jan, Mats och Eva, sju fågelskådare,
hjälpte ÖOF med att sätta upp 22 småfågelholkar.
 
ÖOF har, sedan länge planerat detta holkprojekt, för att bidra till fågelskyddet.
Tillstånd från berörda myndigheter har inhämtats och 20 holkar har också satts upp i Albrunna lund, men då med hjälp av frivilliga från byn.
 

Text: Eva Blanch


Kitten Ahlin skrev onsdag 22 feb 17, kl 18:43:

 

Kroppkakeracet 2017

Den 11 februari ställde 8 tappra lag upp i det nu traditionella kroppkakeracet. Reglerna är sådana att observationer kan ske från midnatt till kl 17 och lagen startar och avslutar på valfri plats. Vädret var inte på den bästa sidan. Hela dagen låg en hård vind och gjorde speciellt stränderna ogästvänliga.

Vid kl 19 samlades lagen på Stenhusa krog för gemensam kroppkakemåltid. Några få är ännu inte adapterade till Ölandskulturen och valde istället smörgåstårta.

Under måltiden skedde artgenomgången. Trots det bistra vädret samlade lagen gemensamt in imponerande 97 arter. Mest imponerande av dessa arter var den rördrom som Lag Alpestris stötte i vassen vid Färjestadens dämme. Ytterligare ett par lag var på plats och lyckades få in denna för Öland vid alla årstider sällsynta fågel.

Segrande lag blev återigen Lag Artdeckarna (Berra Breife, Olle Edlund, Peter Kuiper och Leif Dahlgren) som uppnådde 80 arter.

 

Resultat

  1. Artdeckarna 80 arter
  2. Alpestris 73
  3. Diggers Rouge One 73
  4. Nålar 73
  5. Buss på 71
  6. Borta med vinden 63
  7. MALarna 55
  8. Gladorna 55

Inbördes ordning mellan lagen med samma antal arter bestämdes av körsträckan där kortast körväg premierades.

Innan artgenomgången påbörjades deklamerades att regeln om att segraren arrangerar nästa års race gäller men att om samma lag vinner på nytt är nästa lag kommande arrangörer. Detta ledde till att Lag Alpestris arrangerar 2018 års kroppkakerace. 


Kitten Ahlin skrev lördag 18 feb 17, kl 19:25:

 

Världsarvets påverkan vindkraftsbeslutet är försumbar

 

Efter beskedet att vindkraftverken vid Cementas anläggning södra Öland inte får uppföras har många starka känslor dryftats i olika media. BirdLife Sverige och dess regionalförening Ölands Ornitologiska Förening (ÖOF) önskar se en mer saklig diskussion och vill därför framhålla en del faktauppgifter som antingen saknats helt eller i vart fall inte framkommit tillräckligt.

Mark- och miljödomstolen (MMD) framför som sina två mest konkreta argument att området för de planerade verken är viktiga för häckande ängshök och höksångare, två arter som BirdLife Sverige och ÖOF framhävt i sina skrivelser. Men det är inte vår argumentering som ligger till grund för beslutet, utan den EU-lagstiftning som benämns Fågeldirektivet och som implementeras i svensk lag genom Artskyddsförordningen. Enligt denna får hotade arter inte påverkas i negativ riktning och för att skydda dessa arter (och deras livsmiljöer) utses Natura 2000-områden. Mot bakgrund av ängshökens och höksångarens hotstatus samt att de utgör viktiga incitament för Natura 2000-området Stora Alvaret, kan mark- och miljödomstolen egentligen inte komma till någon annan slutsats än att den aktuella platsen inte är lämplig för vindkraftsetablering.

Vad gäller landskapsbilden finns inte lika tydliga lagar och regler, vilket inte är så konstigt med tanke hur olika den uppfattas människor emellan. MMD nöjer sig därför med att påpeka att påverkan landskapsbilden förstärker intrycket av det intrång som vindkraftverken skulle utgöra. Med domstolens egna ord: ”Det är oklart om påverkan landskapsbilden sett från Alvaret, med dess utpekande som Unesco-världsarv och riksintresse för naturvård, samt för kulturmiljövård (östra sidan av Alvaret) blir av sådan omfattning att det ensamt skulle kunna utgöra skäl för avslag.”

I debatten har bisatsen där världsarv nämns fått orimlig uppmärksamhet. Det hade därför varit bättre om den utelämnats, för världsarvet Södra Ölands odlingslandskap har egentligen ingen betydelse för utgången. När världsarvet i förlängningen beskylls för att ”lägga en död hand” över södra Öland blir resonemanget förvridet. Beslutet handlar enbart om byggnation av de fem vindkraftverken. Andra former av ”utveckling” påverkas inte alls.

 

Det har tydligen gått så långt att det pratas om aktionsgrupper för att upphäva världsarvsstatusen. Man bör vara medveten om att varken de boende i världsarvet eller Sveriges riksdag kan fatta ett sådant beslut. Det görs nämligen av en kommitté (med representanter från 21 länder) inom Unesco[1] och för att världsarvsstatus ska upphävas krävs i princip att de natur- eller kulturvärden som legat till grund för utnämningen gått förlorade. Exempel skulle kunna vara extrem miljöförstöring eller totalförstörelse av kulturmonument, men något sådant är knappast aktuellt Öland. Vårt gemensamma världsarv är något vi bör vara stolta över och utvecklingen södra Öland skulle definitivt gynnas om det kunde lyftas fram ännu mer än vad som görs idag!

Andra röster har menat att beslutet om vindkraftverken hotar Cementas existens. Detta dementeras emellertid av Cementa som i ett pressmeddelande (9 jan) klargör att produktionen går för fullt och kommer att fortsätta.

Fåglarna och miljöerna södra Öland är beroende av aktivt jordbruk och betande djur. BirdLife Sverige och ÖOF stöder således ett levande och väl fungerande odlingslandskap. Vi ser vidare Cementa som en viktig arbetsgivare södra Öland och hyser stor respekt för deras strävan att minimera sin miljöpåverkan. Vi är inte negativa till vindkraft som energikälla, men motsätter oss när verken placeras sådana platser där särskilt viktiga natur- och fågelvärden allvarligt skadas. Vår syn de fem vindkraftverken skiljer sig från Cementas, men vi har under hela processen haft en öppen och saklig diskussion med dem. Denna har bl.a. lett fram till att vi förra veckan skickade in en gemensam ansökan om att restaurera en våtmark Alvaret (öster om kalkbrottet).

 

 

Daniel Bengtsson, fågelskyddssekreterare, BirdLife Sverige

Hans Ackered, ordförande, ÖOF

 

1. Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) är FN:s organisation för att skapa fred genom ökat samarbete mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information.

                                                                 


 


God fortsättning på ett nytt gott fågelår!

Andreas Jilkén skrev onsdag 11 jan 17, kl 10:32:

Fågelåret 2017 är redan i full gång! Ta gärna en till  ÖOF:s planerade aktiviteter

här ovan under "Program 2017".

 

För er som tycker att den utlovade nya websidan är påfallande lik den gamlakan vi rapportera att arbetet fortgår och en lansering kommer fort det är möjligt!

 

Vi ses i ute markerna!


Bilder efterlyses till ny websida

Andreas Jilkén skrev fredag 2 dec 16, kl 11:04:

Vi jobbar just nu en uppdatering av websidan. Det blir ny utformning och ett modernare, mer lättarbetat system.

 

Därför efterlyser vi nu bilder att använda till utformningen. Vi efterfrågar främst fågebilder, både Ölandstypiska och rariteter, men även bilder Öländska miljöer.

Det kommer inte utgå någon ersättning för bilderna men givetvis kommer fotografens namn att alltid visas i samband med bilderna

 

Maila bilderna till:

oof.websida@gmail.com 

och glöm inte att notera fotograf, art och plats.

Bilderna får gärna vara högupplösta.

 

Målsättningen är att släppa den nya sidan till årsskiftet


Kitten Ahlin skrev lördag 22 okt 16, kl 17:55:

 

     Höstens invasion av östliga rariteter

 

Oktober 2016 kommer att till den ornitologiska historien som den månad ön formligen invaderades av sällsynta fågelgäster från Sibirien och angränsande regioner. Väderläget med högtryck över Ryssland och envisa nordostliga till ostliga vindar i veckor i sträck bäddade för ett intressant läge.
Och fåglarna kom, med start i slutet av vecka 41, men tyvärr lite för sent för många av de skådare som kommit till ön redan helgen innan.

Oktober blev också de östliga tättingarnas månad, inga andra artgrupper visade sig.
För de flesta blev höjdpunkterna Ölands första azurmes, tredje nordsångare och femte isabellastenskvätta samt inte minst de många sibiriska järnsparvarna

 

Tajgablåstjärt
En ung tajgablåstjärt visade välvilligt upp sig vid träskofabriken i Grönhögen 12-15 oktober och en annan dök upp 22.10 vid Råbäcksdungen i Gräsgård.
Innan dess finns två septemberfynd och ett aprilfynd av tajgablåstjärt i år Öland.

 

Sibirisk järnsparv
Sibiriska järnsparven måste vara årets fågelart Öland och detta med råge. När detta skrivs har minst 16 olika fåglar setts från Ottenby i söder till Enerum i norr. Betänk att fram till i år har det bara setts fyra sibiriska järnsparvar någonsin ön och den senaste för länge sedan som år 1987.
De flesta har hittats i kustnära lägen och påfallande ofta längs Ölands västra kust.

 

Ökenstenskvätta
Tre ökenstenskvättor har hittills setts, en vid Segerstad, en vid Byxelkrok samt en vid Haget, Böda.

 

Isabellastenskvätta
Ölands femte isabellastenskvätta hittades 17.10 vid eftersök av den ökenstenskvätta som setts i trakten dagen innan. Den var i skrivande stund kvar strax öster om gravfältet söder om Segerstad. Till en början rådde viss diskussion om arttillhörigheten men med hjälp av dagens högkvalitativa kameror kunde rätt arttillhörighet ”spikas”.

 

Vitgumpad buskskvätta
En ungfågel var mycket stationär vid en åkerkant vid Skärlöv 9-14.10.

 

Ökensångare
Med tanke alla extremt sällsynta fåglar som sågs Öland under vecka 41 och med tanke det gynnsamma väderläget var det bäddat för Ölands nionde ökensångare. Efterlängtad var den eftersom ingen setts ön sedan 2002.
Till slut grävde Daniel Steen fram en ökensångare vid Långgrundsudden i Högby 17.10. När detta skrivs, 22.10, är den fortfarande kvar och vid liv.

 

Nordsångare
Ölands tredje nordsångare upptäcktes i Risinge 19.10 och stannade i tre dagar. Fågeln höll till i mållor och andra växter ruderatmark och sällskapade med ett flertal svarta rödstjärtar.

 

Kungsfågelsångare
Hittills har ca 14 olika kungsfågelsångare setts ön sedan den första 9.10. Även om 14 kan tyckas vara ett stort antal, kan arten vissa år visa sig med många fler individer. Med tanke många andra östliga rariteter är det lite förvånande att inte fler hittat hit i år.

 

Tajgasångare
De senaste tre åren har nästan 300 tajgasångare hittats höstetid Öland. Även nu i år kommer vi nog att komma upp i närmare hundratalet individer. De flesta sågs i slutet av september och nu i oktober har ett tiotal setts.

 

Bergstajgasångare
Hittills har en bergstajgasångare setts, vid Gårdby hamn 18.10. Fler fynd kan nog komma av denna senhöstart.

 

Videsångare
En individ av denna skulkande art hittades vid Segerstads malm 10.10.

 

Brunsångare
Förutom två fynd i september har ytterligare två fåglar rapporterats från Ottenby och Segerstads strand.

 

”Östlig” gransångare.
Många bleka gransångarindivider har setts i år, individer som visar karaktärer av den östliga rasen ”tristis”. Detta är inte underligt de delar utbredningsområde med många av de andra östliga fåglarna ön nu i oktober.

 

Azurmes
Den azurmes som hittades i Grönhögen 13.10 av Christer Fritzell måste betecknas som en av de större sensationerna i modern öländsk ornitologi. Jag tror inte någon hade tippat att denna högoddsare skulle göra sitt tredje Sverigebesök vår ö.
Många skådare som hade tänkt tillbringa vecka 41 någon annanstans än Öland, ändrade snabbt sina planer och hastade hit. Fågeln stannade i tre dagar och försvann tyvärr alltför fort för mångas smak vid middagstid lördagen 15.10.

 

Dvärgsparv
Dvärgsparven har verkligen ”slagit till” i år med minst åtta individer från 9.10 och framåt och har redan nu överträffat alla årsrekord.

 

Utöver de arter som redovisas i denna artlista sågs rödstjärtar, både vanliga och svarta, och ärtsångare med utseende som indikerar att de kommer långt österifrån, liksom också ytterst sena lövsångare.

 Till sist en reflektion över vilka östliga arter som också ”borde” ha tagit chansen att dyka upp. Inga östliga lärkor, törnskator eller trastar har hittats. Hittills är väl bäst att säga.

RrkÖl avser att återkomma i mer detalj i ett senare nummer av Calidris.

 

För Ölands rapportkommitté.
Anders Waldenström

 


Kitten Ahlin skrev lördag 22 okt 16, kl 8:21:

 

Ingemar Linds årliga besök  Ölands folkhögskola
 den 21 oktober gästades av ett sextiotal personer
Det var den tredje delen i naturtrilogin Nordisk Vildmark
 som denna gången handlade om "fjället". 
 
För mer information   gärna in  Ingemars hemsida.
www.ingemarlind.se

Kitten Ahlin skrev fredag 14 okt 16, kl 10:55:

Azurmes Öland 2016-10-13

 

Ny art för vår ö.

Välkommen!

 

 

Foto: Markus Tallroth

 

 

 


Kitten Ahlin skrev fredag 7 okt 16, kl 19:35:

 

Nytt från Ölands rapportkommitté (RrkÖl).

 

Hökugglor Öland

 

Det har dykt upp hökugglor Öland igen, vilket inte sker ofta. Dels är hökugglan en mycket sällsynt besökare vår ö med sammanlagt totalt bara drygt 100 fynd och dels brukar det många år mellan det de dyker upp. Under 1980-talet sågs arten lite oftare som under rekordåret 1983 nästan 100 fynd gjordes. Under 2000-talet har bara fyra år levererat en handfull hökugglor, tills i år.

Hittills under 2016 har sex, troligen olika, hökuggleindivider setts, alla i september: Degerhamn 8.9, ÅsEnetriÖssby 10-12.9, Kapelludden 10.9, Resmo 13-14.9, Ölandsbrons fäste 15-23.9 samt Näsby 24.9. Detta skulle göra 2016 till det fjärde bästa året efter 1983 med knappt 100 ex, 1989 8 ex och 1990 7 ex.

 

Jämförelser kan bara göras med invasionsåret 1983 och med 1989. , liksom i år, dök de första hökugglorna upp i början av september. I skiftet septemberoktober kulminerade antalet för att sedan sakta avta. En del stannade över vintern och de sista försvann 4 mars 1984 och 10 mars 1990.

I dagsläget pekar inget att vi kommer att se lika många som under 1983, men osvuret är bäst. En sökning i Artportalen fynd nu hittills i oktober visar rätt många fastlandsfynd, där de flesta ligger i ett bälte från Östra Svealand ner mot sydväst. De närmaste fynden just nu finns från Hartsö-Enskär i Östergötlands skärgård och visar, tillsammans med många fynd från östra Uppland, att de flesta hökugglorna antagligen kommer österifrån, från den sibiriska tajgan.

håll ögonen öppna för fler öländska fynd nu under senhösten. Kanske norra Öland ligger bäst till? Låt oss också hoppas att de hökugglor som tar sig ända hit får ett bättre öde än den som trafikdödades Ölandsbron den 23 september.

 

Anders Waldenström

 

Foto: Markus Tallroth


Kitten Ahlin skrev måndag 23 maj 16, kl 6:42:

Dvärgörn  Norra öland 2016-05-22

 

En efterlängtad art förgyllde eftermiddagen för fågelskådare Öland. Fågeln upptäcktes norra udden och observerades under några timmar ner till Källa. Senaste fyndet av dvärgörn Öland var i augusti 1964 vid Kastlösa.

 

 

 

 

 

Foto: Hans Lomosse


Kitten Ahlin skrev tisdag 3 maj 16, kl 7:39:


 "Våren 2016 och under de kommande två vårarna kommer ÖOF i samarbete med Richard Ottvall, Mörbylånga kommun och Länsstyrelsen i Kalmar att genomföra inventeringar i flera av alvarets våtmarkerFokus under inventeringarna är häckande vadare men även måsar, änder, gäss och andra vattenlevande fåglar noteras. Under inventeringen kommer även de respektive våtmarkernas förmåga att hålla vatten under sommaren att bedömas.


Inventeringarna är redan igång och bland annat har sydlig kärrsnäppa hittats häckande med flera par vid Möckelmossen och Amossen.
En sammanställning av årets inventeringar publiceras under kommande vinter."

 

Foto: Kitten Ahlin


Kitten Ahlin skrev tisdag 5 april 16, kl 12:02:

 

Härfåglar Ölandny information

 

För arterna kungsörn, ängshök och härfågel har vi Ölänningar lokalt kommit överens om restriktioner kring informationshanteringen. För kungsörn och ängshök önskar vi totalt larmförbud och att rapporter till Artportalen förses med korrekta häckningskriterier (t.ex. Obs i häcktid, lämplig biotop) att de döljs i vederbörlig ordning. För härfågelns del gäller i grunden samma sak, men en nyhet är att vi undantar Ottenbyområdet. Med andra ord, söder om Karl X:s finns inte längre några restriktioner, utan utlarmning kan ske i vanlig ordning. Orsaken till detta är följande: a) Några egentliga häckningsförsök har aldrig skett i Ottenbyområdet (spelande par har dock noterats). Istället handlar det vanligen om insträckande singelfåglar. b) Ottenbyområdet är extremt välbesökt under vår och sommar och ett eventuellt häckningsförsök av härfågel skulle spontanupptäckas av MÅNGA personer. Ett försök till hemlighållande skulle bara försvåra utformandet och meddelandet av de nödvändiga skyddsåtgärder som skulle bli aktuella. grund av besökstrycket i området tror vi också att en ”publik övervakning” skulle vara ett mer effektivt skydd än ett försök till hemlighållande. c) Att ”öppna upp” för härfågelobsarna i Ottenby tror vi kommer att göra det mer accepterat i skådarleden att absolut tystnad gäller för eventuella häckningsförsök Öland i övrigt.

 

Ölands Ornitologiska Förening
Rrk Öland
Ottenby fågelstation
Club300:s etiska kommitté, Öland


 

 
 
 


Kitten Ahlin skrev fredag 25 mars 16, kl 5:42:

Lördagen den 19 mars klockan 10.00 samlades en skara entusiastiska ÖOF:are för att ställa i ordning plattformen vid Fågelsjön, Södra Möckleby.

 

Tanken var att plana ut toppen kullen, sätta en kant med impregnerade brädor och ett lågt staket för att göra obsplatsen mer användarvänlig.

 

För att slippa dra sig upp med repet skulle en trappa iordningsställas och ett staket skulle sättas upp runt ”dynamitförrådet”.

 

Det var en skara flitiga myror som arbetade och ett bensindrivet elverk underlättade avsevärt.

 

Och, inte minst trevligt, arbetet hejades av grymtande vattenrall, smådopping, mindre hackspett och väsnande grågäss.

 

Klockan 18.00 var allt klart och vi kunde nöjda packa ihop grejorna.

 

Ett stort tack måste riktas till trävarufirman Bröderna Olsson i Färjestaden som sponsrade med kvalitetsvirke.

 

De som jobbade var:

 

Göran Andersson

Eva Blanch

Nils-Åke Brennman

Bosse Carlsson

Klaes-Göran Gidlöv

Douglas Gustavsson

Ronnie Nederfeldt

Peter Norell

Olof Persson (arbetsledare)

 

För den som inte tidigare varit vid Fågelsjön kommer en kort vägbeskrivning:

 

Kommer man från norr till Södra Möckleby, tag till höger vid 40-skyltarna (Strömgatan). Efter 500 m kommer en liten väg till vänster ”Bergsstigen Parkering”. Kör in denna och parkera den ganska stora parkeringen. knapp hundra meter söderut till skylt som visar vägen till Fågelsjön.

 

Kommer man från söder svänger man vänster vid 70-skyltarna, resten enligt ovan.

 

 

 

 

 

 

Foto: Eva Blanch


Kitten Ahlin skrev måndag 14 mars 16, kl 11:55:

En mycket efterlängtad bok!

 

 

Ölands fåglar är en 496 sidor tjock bok om fåglarna, fågelskådarna

och fågelforskningen Öland. De många medverkande författarna

bjuder sin rika kunskap om landskapets särart, förutsättningar,

de säregna naturtyperna, Ölands fåglar i dikt och prosa, och om

den öländska ornitologins fascinerande historia.

 

Naturbokhandeln
Lilla Brunneby 106
386 62 Mörbylånga

Kitten Ahlin skrev tisdag 16 feb 16, kl 10:55:

Kallelse

 

ÖOF:s ÅRSMÖTE torsdagen den 14 april 2016 kl. 18:00 Allégården, Kastlösa.

Årsmötet efterföljs traditionsenligt med en skådarpub och bildvisning av JM Breider.

 

 

Ölands Ornitologiska Förenings (ÖOF)

verksamhetsberättelse för år 2015

 

 

Styrelsen för Ölands Ornitologiska Förening (ÖOF) avlägger härmed verksamhets-berättelse för år 2015, som var föreningens 43:e verksamhetsår.

Antalet betalande medlemmar år 2015 var 575, vilket är samma antal som 2014 trots att flera nya medlemmar har tillkommit under året. Anledningen var att ett relativt stort antal aktiva ÖOF-medlemmar inte har betalat årsavgiften.

 

Styrelsen har alltsedan årsmötet 2015-04-16 bestått av Hans Ackered, Eva Blanch, Konny Hörberg, Andreas Jilkén, Richard Koblanck, Peter Norell, Olof Persson, Elsy-Britt Schildt, Elisabeth Svensson. Hans Ackered är styrelsens ordförande, Olof Persson vice ordförande och Elisabeth Svensson sekreterare. Ledamöterna har gemensamt ansvar för styrelsearbetet med fokus respektive ledamots ansvarsområde.

Övriga medarbetare: Agnetha Annerud, kassör, Urban Toresson, medlemsregistret, Kristoffer Lager, redaktör för Calidris och ansvarig för hemsidan fram till hösten då ansvaret överlämnades till Kitten Ahlin.

Revisorer: Leif Ingvarson, Leif Jansson och revisorsuppleanter Göran Persson, Per Svensson.

Styrelsen har under 2015 haft 11 protokollförda sammanträden utöver årsmötet.

 

Den regionala rapportkommittén (RRK Öland) har 2015 bestått av Anders Waldenström (sammankallade), Tobias Berger, Jonas Bonnedahl, Douglas Gustafsson, Anders Helseth, Göran Holm, Pav Johnsson, Robert Lager, Svante Martinsson, Harald Persson och Marcus Tallroth.

 

Fågelskydd ochNaturvård är Hans Ackereds och Olof Perssons ansvarsområden.

Under året har stort arbete lagts på remisser kring fågelskydd. ÖOF ställer sig bakom SOF:s vindkraftpolicy och har i samarbete med SOF yttrat sig om vindkraftsplanerna i Törnbotten och Albrunna/Degerhamn.

 

Allmänna ärenden

  • Yttrande angående Mörbylånga kommuns ”Planprogram för Möllstorp 2:14 mfl”.

  • Yttrande angående förslag till bildande av naturreservatet ”Knisa lövskog” i Borgholms kommun.

  • Yttrande angående komplettering av ”Natura 2000-nätverket i Kalmar län”.

  • Yttrande angående täktverksamhet på fastigheten Lofta 3:2 och 3:3, Borgholms kommun.

  • Anmälan av en närboende om planer på avverkning av en tallskog i östra Södvik. Kontakt har tagits med Skogsstyrelsen.

  • Yttrande angående Länsstyrelsens i Kalmar ”Fastställande av ny skötselplan för naturreservatet Bödakustens västra”.

Mobiltelefonitornet i Alby

  • Överklagan av Kommunstyrelsens i Mörbylånga kommun beslut om bygglov för nybyggnad av mobiltelefonitorn och teknikbod på fastigheten Alby 20:2.

  • Begäran om inhibition av ovanstående beslut.

  • Länsstyrelsen i Kalmar undanröjer ovanstående beslut i frågan, pga att kommunen hänvisat till fel lagrum i Plan- och bygglagen.

  • Ny ansökan i ovanstående ärende hos Mörbylånga kommun av Net4Mobility HB.

  • Yttrande av ÖOF angående den nya ansökan.

  • Överklagan av ÖOF angående Mörbylånga kommuns beslut att bevilja byggandet av mobiltelefonitornet i Alby.

  • Ny begäran om inhibition av ÖOF.

  • Länsstyrelsen i Kalmar avvisar ÖOFs överklagan.

  • ÖOF överklagar Länsstyrelsens i Kalmar län beslut om bygglov för mobiltelefonitornet till Mark- och miljödomstolen i Växjö.

  • Mark- och miljödomstolen meddelar dom i målet där ÖOF inte anses ha talerätt, pga att den planerade byggnationen ej anses ha betydenade miljöpåverkan.

Vindkraft Törnbotten

  • miljÖland svarar på den kritik som SOF/ÖOF framfört angående deras fågelundersökningar som ingår i MKBn från Eolus Vind AB och Vingkraft AB.

  • Eolus Vind AB och Vingkraft AB inkommer med yttrande angående SOF/ÖOFs tidigare överklagande av ärendet (från 2014-12-29).

  • SOF/ÖOF bemöter ovanstående två yttranden från miljÖland samt Eolus Vind AB och Vingkraft AB.

  • Länsstyrelsen i Kalmar beslutar att SOF/ÖOFs överklagande (från 2014-12-29) avslås bl a med motiveringen att SOF/ÖOF anses ej ha talerätt i frågan. Länsstyrelsen anförde redan 2013 att det saknades fågelförekomster som kunde ge upphov till dispens från artskyddsbestämmelserna.

  • SOF/ÖOF överklagar Länsstyrelsens beslut angående tre planerade vindkraftverk med totalhöjd max 150 meter på fastigheterna Törnbotten 16:1 mfl. till Mark- och miljödomstolen i Växjö.

  • SOF/ÖOF överklagar Länsstyrelsens i Kalmar beslut att vi ej har talerätt i ärendet till Mark- och miljödomstolen i Växjö.

  • Mark- och miljödomstolen ger SOF/ÖOF rätt att yttra sig angående skrivelse från Eolus Vind AB och Vingkraft AB där de motsätter sig de fakta som SOF/ÖOF angivit i sitt överklagande till Mark- och miljödomstolen.

  • SOF/ÖOF lämnar yttrande över ovan nämnda skrivelse till Mark- och miljödomstolen.

Vindkraft Albrunna/Degerhamn

  • SOF/ÖOF yttrar sig till Länsstyrelsen i Kalmar angående den nya ansökan om 5 verk istället för 6 samt angående den kompletterande fågelundersökning som utförts av Ecocom AB under hösten 2014.

  • Länsstyrelsen i Kalmar avvisar SOF/ÖOFs överklagan samt undanröjer bygglovet avseende verk nr 6.

  • Juristen Carl-Axel Persson (på Länsstyrelsen i Kalmar) anmäler avvikande mening över ovanstående beslut, som undertecknats av chefsjuristen Carl Stenberg (på Länsstyrelsen i Kalmar). Carl-Axel Persson anser att bygglovsbesluten ska upphävas och att ansökningarna ska avslås bla. pga. att sökandena inte har genomfört samråd på ett korrekt sätt och inte heller har upprättat en fullständig miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kommunstyrelsen har inte handlagt ärendet enligt föreskrifterna i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

  • Överklagan från SOF/ÖOF till Mark- och miljödomstolen av anmälan avseende de planerade vindkraftverken i Albrunna/Degerhamn.

  • Komplettering till överklagan från SOF/ÖOF till Mark- och miljödomstolen angående nya uppgifter om bla. ängshök, kungsörn och småtärna i området.

  • Ny komplettering till överklagan från SOF/ÖOF till Mark- och miljödomstolen angående nya uppgifter om ängshök och andra rovfåglar i området.

 

 

Inventering av rödspov på strandängarna har genomförts av ÖOF under året.

Inventeringarna genomfördes främst i sjömarkerna på öns östra sida men ett par kända lokaler på Alvaret inventerades också. Inventeringarna skedde inom ramen för det LONA-projekt som löpt under perioden 2012-2015. Richard Ottvall har under hösten gjort en sammanställning av LONA-projektet och rapporterar att antalet häckande rödspovar på ön klart ökat sedan 2008 då 36 par blev funna i Länsstyrelsens inventeringar av sjömarkerna.

Resultatet av inventeringarna 2015 var, trots en kall start på våren, i parietet med mät-periodens bästa år 2014 då 64 par observerades. Paren fanns spridda i sjömarkerna på östra sidan, men drygt 10 av paren fanns på lokaler på alvarmark.

Inventeringarna utgör en del av ett större projekt som rör vadarna på Öland. Sedan 2007 ingår ÖOF i referensgruppen för projektet. Representanter för Mörbylånga jaktvårdskrets, öländska markägare och Länsstyrelsen i Kalmar län ingår även. Lunds universitet, LRF, Mörbylånga kommun och Ölands Naturskyddsförening har tidigare varit representerade. Referensgruppen hade under 2015 tre sammanträden, där det fortsatta arbetet planerades och genomfört arbete utvärderades. En ny LONA-ansökan för finansiering av fortsatta inventeringar planeras.

 

Bokprojektet Ölands fåglar

Under 2015 har boken Ölands Fåglar färdigställts och strax innan jul kunde den omfattande och vackra boken presenteras under festliga former på Naturbokhandeln. Redaktionen har bestått av huvudredaktör Pav Johnsson, Elisabeth Lindberg, Elsy-Britt Schildt och Anders Waldenström. Boken har getts ut i en första upplaga om 3000 exemplar genom SOF:s förlag. ÖOF erhåller en royalty per försåld bok och har inga kostnader eller finansiella risker kopplat till utgivningen av boken. Försäljning sker via flera kanaler, bland annat via Naturbutiken och LäroMedias marknadsföringskanaler, men även via ÖOF till priset 395 kr. Boken har recenserats i flera tidningar och omdömet har varit idel ros.

 

Programverksamhet.

ÖOF har under året bjudit på 20 guidade fågelvandringar /sträckskådningar, som startade den 17 januari med Vinterfågelvandring i Mörbylånga och slutade med vadarvandring vid Stenåsabadet den 27 augusti. Dessutom har ÖOF:s ungdomssektion tillsammans med Ottenby Naturum haft skådarskola, som främst riktat sig till barnfamiljer, men som även har lockat många vuxna.

ÖOF har medverkat med information och försäljning under Naturnatten i Gråborg och på Stora Rördagen, på Algutsrums marknad (vår och höst), samt på Fågelvägens stora loppis på östra Öland och under Skördefesten.

 

ÖOF har genom pubfixarna Göran Andersson, Bosse Carlsson, Douglas Gustafsson och Ghia Krantz inbjudit till nio Pubkvällar, som i genomsnitt lockat 44 personer/kväll. Magnus Hellström, Gösta Friberg, Bertil "Berra" Breife, Jan-Michael Breider, Johannes Rydström och Henrik Karlsson har svarat för underhållningen under sex av kvällarna.

Årets största guidningsinsats ägde rum under perioden 13 juli till 25 augusti då fyra biätarpar häckade på Schäferiängarna. Denna unika händelse lockade många nationella och internationella turister och skådare till Ottenby. På uppdrag av SOF-Birdlife engagerade ÖOF genom Elisabeth Svensson guider till Södra Lundtornet, som inte bara visade på de vackra biätarna utan även på andra fågelarter i området. Guidningsinsatsen nådde cirka 3000 besökare från 15 länder, och fler nya medlemmar värvades, se rapport i Calidris 2015:3.

Ett stor tack till alla frivilliga som beredvilligt ställt upp som guider i Södra Lundtornet eller på andra fågelvandringar: Kitten Ahlin, Eva Blanch, Hans Bredberg, Nils-Åke Brännman, Bosse Carlsson, Leif Dahlgren, Douglas Gustafsson, Ragnar Gustavsson, Konny Hörberg, Lasse Karlsson, Richard Koblanck, Ghia Krantz, Kristoffer Lager, Robert Lager, Hans Lomosse, Claes Möllersten, Ronnie Nederfeldt, Peter Norell, Stig Nylund, Göran Persson, Olof Persson, Staffan Rodebrand, Elsy-Britt Schildt, Elisabeth Svensson.

Traditionsenligt avslutades ÖOF:s programverksamhet med besök av Ingemar Lind. Temat för årets film var Nordisk vildmark. Fjället i mitt hjärta.

Styrelsen vill tacka alla de ÖOF-medlemmar, som genom sitt medlemskap, engagemang och arbete bidragit till årets övriga verksamheter, såsom bokprojektet, inventeringar, guidningar och andra stora och små insatser till gagn för fågellivet och fågelskådningen på Öland.


Kitten Ahlin skrev tisdag 12 jan 16, kl 14:24:

Vadare Ölands sjömarker med fokus rödspoven

 

Ölands varierande landskap med omfattande arealer av betesmarker ger goda förutsättningar för häckande vadarfåglar. Ölands vidsträckta sjömarker påträffas idag mer än hälften av Sveriges rödspovar och sydliga kärrsnäppor. Även om sjömarkerna sjuder av liv från vadare var strandskatan nästan tio gånger talrik Öland under 1980-talet. Alvaret finns inte tillnärmelsevis den mångfald av vadare som förr. Det enda undantaget av vadare reträtt är skärfläckan som faktiskt har ökat Öland. Det finns flera anledningar till vadarnas tillbakagång, men bland de faktorer som bedöms som de allra viktigaste nämns förändringar av betestrycket och vattenregimen samt hög predation ägg och ungar.

 

Ölands Ornitologiska Förening har sedan 2007 ingått i en referensgrupp tillsammans med Mörbylånga Jaktvårdskrets, öländska markägare och Länsstyrelsen i Kalmar län. Lunds universitet, LRF, Mörbylånga kommun och Ölands Naturskyddsförening har också varit med i referensgruppen. Målsättningen är rätt och slätt att fler vadare Öland. Och vi tror oss veta vad som behövs för att detta ska lyckas. Under perioden 2012-2015 har rödspov inventerats inom ett LONA-projekt och sätt har vi idag en bättre kunskap om rödspovarnas situation Öland. Länsstyrelsens inventeringar av sjömarkerna 2008 resulterade i 36 funna revir av rödspov. ÖOFs inventeringar har hittat fler individer med som mest 64 bedömda par hela Öland under 2014. Av dessa påträffades drygt 50 sjömarkerna och ca 10 alvarmark. Den kalla inledningen av våren 2015 bidrog sannolikt till att något färre rödspovar hittades Öland under 2015, men likväl fanns ca 60 par varav knappt 50 sjömarkerna detta år. Rödspoven har absolut ökat sedan 2008 och tack vare god ungproduktion de allra senaste åren ser vi goda möjligheter till att ökningen kan fortsätta de närmaste åren.

 

I och med att rävskabben fått fäste Öland har predationstrycket från räv minskat markhäckande vadare. Mörbylånga Jaktvårdskrets håller efter predatorer för att underlätta för vadarnas häckningsförsök. Målsättningen framöver är att tillsammans med markägare och länsstyrelsen genomföra enkla åtgärder som kan skapa fler tillfälliga våtmarker under vadarnas häckningssäsong. Vi vill alltså tillbaka något av de vattenrika sjö- och alvarmarkerna som fanns Öland förr. Vi tror inte att det går att tillbaka lika många vadare som under vadarnas storhetstid, men vi bedömer det som möjligt att skapa förutsättningar för att rödspov, kärrsnäppa och brushane ska fortsätta att vara öländska häckfåglar lång tid framöver. Här spelar ÖOF en viktig roll.

 

Richard Ottvall

 

Foto: Kitten Ahlin

 


Kitten Ahlin skrev fredag 13 nov 15, kl 19:20:

OBS!

 

ÖOF har bytt från plusgiro till bankgiro.

Inbetalningar ska till bankgiro 678-5596.


Kitten Ahlin skrev fredag 13 nov 15, kl 19:03:

 

Ängshökenvår mest utsatta rovfågel?

 

 

 

Årets inventering av ängshök Öland gav alarmerande resultat. I år registrerades 28 par. Detta var bara något lägre än genomsnittet för de sju tidigare heltäckande inventeringar som utförts 2000-talet – i genomsnitt 31 par. Däremot blev det till slut bara tre par i naturliga häckplatser (agmyrar och tokmarker) medan huvuddelen försökte häcka i jordbruksmark. Trots försök att skydda häckningar jordbruksmark lyckades endast nio par (varav två i naturliga biotoper). Årets reproduktion av ungar blev därför den sämsta över 40 år.

 

Ibland går det fort – från uppgång till fall några år. Före millenniumskiftet såg det mesta positivt ut. Ängshökarna hade ökat stadigt, ända sen de i modern tid, 1940-talet, etablerat sig Öland. Kanske var det att detta till och med spillde över Gotland och svenska fastlandet. Men sen gick det snett. EU-bidrag med krav röjning av buskmarker med täta bestånd av Ölandstok, åldrande agmyrar som växte igen och några andra faktorer vände den positiva trenden. En situation som även tycks ha smittat av sig övriga delar av det svenska beståndet.

 

Och nu finns det risk för att vi ställer till det ännu mer genom att styra över fåglarna till att häcka i jordbruksmark. Med följd att vi får, liksom många håll kontinenten, en dominans av häckningar i marker med otillräckligt naturligt skydd. Där ständiga fågelskyddsinsatser är en förutsättning för att ens något par ska sina ungar flygga. Trots att Öland är ett av områden där det fortfarande finns naturliga biotoper för ängshökarna!

 

När ängshökarna ska välja boplats och häcka är det mycket tidigare erfarenheter och kunskaper som styr. Framförallt om de häckat tidigare med lyckat resultat en viss plats och i en viss biotop. Men sen ingår det även i kunskapsinhämtandet att se hur det gått för andra artfränder. Var och i vilken biotop de lyckats. Ängshöken är mycket social och häckar gärna i små kolonier, Öland mest 2-4 par, och dras till lyckosamma häckplatser. När ”fågelskyddet” går in och förändrar förutsättningarna och gör vallodlingar till gångbara häckplatser är risken stor att det går helt åt pipan. Enstaka kullar kan räddas men sammantaget blir situationen ohållbar. Även om häckningar i jordbruksmark kan hållas skyddade mot slåttermaskinernas framfart räcker detta inteHäckningsresultatet blir alltför dåligt i den utsatta miljön och populationen minskar.

 

Ängshöken måste snarast återgå till att häcka i naturliga biotoper som agmyrar och bestånd av ölandstok. Häri ligger framtiden, styrkan och berättigandet för den öländska populationen.

Försök till häckning i jordbruksmark ska inte tillåtas (nolltolerans för häckning i vall) och fåglar ska motas bort ett tidigt stadium att de hinner lägga om i naturliga biotoper.

Vidare måste det satsas detaljstyrd biotopvård i för ängshöken viktiga häckningsplatser med förtur i områden där häckningar förekommit i jordbruksmarkÄn finns det hopp!

 

Staffan Rodebrand


Kitten Ahlin skrev måndag 19 okt 15, kl 10:59:

Ingemar Linds årliga besök  Ölands folkhögskola den 16 oktober gästades av ett femtiotal personer. Det var den andra delen i naturtrilogin Nordisk Vildmark som denna gången handlade om "skogen". Vi ser fram emot nästa års besök där han visar den avslutande filmen om fjällvärlden.

För mer information gärna in Ingemars hemsida.

www.ingemarlind.se

Där kan man ta del av hans fotogalleri, filmer och föredrag bl.a.


Kitten Ahlin skrev måndag 14 sept 15, kl 19:10:

   Vindflöjeln  taket vid Obsplatsen i Stora rör 2015-09-13

                                         

 

             Kompassriktningen tas ut                                   plats    

 

 

 

                                          

                                                I väntan fåglarna

                                                                                    


Pressmeddelande från Ölands Ornitologiska Förening

Kristoffer Lager skrev söndag 26 juli 15, kl 20:08:

Ölands Ornitologiska Förening visar häckande biätare vid Ottenby.

 

När biätare (Merops apiaster) häckade Öland 1976 var det första gången i Sverige och en stor sensation. Därefter har arten häckat vid knappt en handfull tillfällen i södra Sverige, dock inte Öland. Nästan 40 år senare har fyra par slagit sig ned Schäferiängen inom fågelskyddsområdet vid Öland södra udde. Normalt brukar information om häckningar av sällsynta fågelarter hållas inom en snäv krets av personer. Nu går det inte eftersom biätarna slagit sig ned inom behagligt synavstånd från fågeltornet i Ottenbys södra lund och där har de blivit en fantastisk attraktion. Genom tubkikare kan man njuta av de spektakulärt färgade fåglarna och följa deras hisnande insektsjakter. Närmast finns biätarna i Medelhavsområdet men ibland gör de nomadiska utflykter och oftast i samband med starka varmluftströmmar från söder, som nu skedde under ett par dagar i början av juni.

 

Biätarna häckar i små hål som den gräver ut i jorden, de gräver så att säga sin egen holk. Ofta är det i jordhögar eller sandtag, men vid Ottenby har de valt sandhålor som korna ängen bökat upp. Hålorna har hägnats in med elstängsel för att hålla räv, mård och grävling borta. Om allt går som vi hoppas ska ungarna snart kläckas.

 

För att så många som möjligt ska få tillfälle att se de sällsynta gästerna kommer Ölands Ornitologiska Förening ha volontärer på plats för att visa biätarna från fågeltornet. Vid tjänligt väder finns volontärerna på just nu plats förmiddagarna dagligen. Med lite tålamod så garanteras ett mycket speciellt möte med en mycket vacker och exotisk fågel.

 

Ölands Ornitologiska Förening gör satsningen i samarbete med Ottenby fågelstation, riksföreningen SOF-BirdLife och naturum Ottenby.

 


Foto: Anders Wirdheim, SOF-BirdLife


Ölands ängshökar behöver skyddas

Kristoffer Lager skrev onsdag 28 maj 14, kl 18:00:

Naturenheten vid Länsstyrelsen i Kalmar uppmanar i ett pressmeddelande att rapportera vallhäckande ängshökar. De riskerar att sina häckningar förstörda under den pågående skörden. Lantbrukarna får ersättning i de fall områden runt häckplatsen lämnas orörda.

 

Vidare pekar Naturenheten ett ökande problem; bofotografering. Det är absolut förbjudet att störa fåglar som häckar. Överhuvudtaget ser vi en ny trend med fågelfotografer som kanske inte har riktigt samma etik som tidigare där fotografering vid fågelbon betraktades som fotoetiskt förkastligt . Det är bra att Naturenheten vid Länsstyrelsen i Kalmar uppmärksammar detta problem i sammanhanget. SOF/BirdLife Sverige och Ölands Ornitologiska Förening välkomnar och ställer sig helt bakom initiativet från Naturenheten.

 

Här kan du läsa pressmeddelandet i helhet samt telefonnummer till ansvariga vid Naturenheten och kontaktpersoner.

 


Foto: Mats Wallin


Dags att sätta upp holkar

Kristoffer Lager skrev tisdag 2 april 13, kl 21:05:

Nu är våren äntligen gång, och det börjar bli dags att sätta upp fågelholkar. ÖOF fick det här meddelandet som vi gärna vill slå ett slag för.

 

 

Hej! Jag har en son med funktionshinder. sin fritid tillverkar han fågelholkar till stare och mes. Jag undrar om någon av era medlemmar är intresserade av att köpa holkar? Dom är rejäla med hackskydd och taken har han spikat papp
Vi säljer mesholkarna för 50:-/st och starholkarna för 60:-/st. Tfn.nr. 0486-32021 prata med Jan-Åke./evalis
 
  



Gå till sida: [1] [2] [3]

Senaste nyheter:


Logga in här för att lägga upp bilder












>> Till bildarkiven
 

 

Anmäl dig till nyhetsbrev

 

ÖOF på Facebook

 

 

 

ÖOF på Twitter

 


ÖOF, c/o Klas Göran Gidlöv, Albrunna 113, 38663 Degerhamn Administrera © 2009 johdah.se